tisdag 25 januari 2011

Mammas nya kille

Min ömma moder och jag var på Coop stormarknad i helgen. När vi vandrade omkring därinne så fick jag för mig att jag skulle passa på att se mig om efter en karl åt henne. Hon har varit singel i 1,5 år ungefär och det kunde väl vara trevligt med en man att roa sig lite med.

I frukt och grönsaksavdelningen fanns det faktiskt en del lovande objekt.
Eftersom det var på tidig eftermiddag en fredag så ville jag gärna tro att de män som var där och handlade drev eget företag, men det var förmodligen ett önsketänkande. De var nog egentligen pensionärer.

Steg ett: Kolla utseende.
En karl, gråvitt hår och skägg - då mor min uttryckt en viss faiblesse för Rolf Porseryd (fast han har bara mustasch, men ändå) så tänkte jag att det kanske kunde vara något. Jag vet ju inte vilka gubbar som är snygga eller ej, jag är ju så liten själv. Sen såg jag en annan som verkade lovande. Glasögon, gråsprängt hår, slätrakad. Kanske något snipig runt munnen.

Steg två: Klädsel.
Skäggmannen bar en beige duffel och lite fritidsaktiga skor. I efterhand insåg jag inte mitt misstag med duffeln. Mother does not approve. Snipmunnen hade däremot någon fiskbensmönstrad kort rock och halsduk och finare skor.

Steg tre: Varor och vad de säger oss.
Skäggmannen handlade mycket juice och oproportionerligt mycket ägg. Men ändå i så små kvantiteter att det skulle kunna vara åt enbart honom själv. Han luktade ett tag på en låda champinjoner, vilket blev klara minuspoäng då vi i min familj skyr allt vad svamp heter. Senare såg vi även att han köpte en bukett tulpaner, så det var ju kört ändå.
Snipmunnen uppehöll sig onaturligt länge vid den exotiska frukten - särskilt Litchin vilket fick mig att tro att han är homofil.

I slutändan bedömde modern roat att de herrarna nog var lite för gamla för henne. Hon är förvisso i pensionsåldern, men behöver nog nån karl runt 55 istället.
Jag skall fortsätta spaningarna.


måndag 24 januari 2011

Gammal tant

Så fyllde man år. Firande skedde i kretsen av de närmast sörjande. Sheperds pie och tårta. Jag fick baka tårtjäveln själv. Johodå.

Jag fick 5 liter flytande tvättmedel och ett paket Kukis. På fredag skall jag tydligen ändå bli lite firad av kamrater. Jag är - hör und häpna! - lite tveksam till att vara den centrala figuren i firandet. Jag vet inte vad det är med mig. Jag måste vara sjuk eller nåt.

onsdag 19 januari 2011

Knark är inte bajs

Jag vill idag passa på att skingra en myt som florerar bland Sveriges befolkning. Nämligen det att knark skulle vara bajs.
Detta stämmer för det mesta icke, men det finns vissa undantag.

Om det handlar om en drog som är ett derivat från en växt, såsom exempelvis Kokain, Hasch, Marijuana och Opium stämmer det att man kan säga att det är bajs. Detta beroende på att växterna kan ha gödslats med någon form av bajs ur vilken de då tagit sin näring. Man kan då säga att det stämmer att drogen delvis består av bajs.

Gällande syntetiska droger såsom exempelvis Amfetamin, LSD och Ecstasy är de framställda i laboratorier och innehåller således inte bajs. Dock skall man vara på sin vakt eftersom den kran eller langare man köper varan ifrån mycket väl kan ha blandat bajs i produkten. Betydligt vanligare är dock mjöl, bakpulver eller bikarbonat.
Heroin är ett halvbajs-preparat eftersom det är halvsyntetiskt derivat av morfin.

Slutsatsen är alltså: En del knark är bajs, en del knark är inte bajs.


söndag 16 januari 2011

Skelett i kroggarderoben

Häromsistens gick jag på krogen. Den gamla invanda, bekväma, som jag alltid går till.
Om man alltid går till samma ställe så kommer man förr eller senare att träffa på nåt gammalt ragg.

Så det gjorde jag. Och jag blev så otroligt förvirrad och kunde inte lista ut hur man lämpligen bör bete sig i en sån situation. Lämna utrymme åt honom att ragga, med den fördelen att jag kan göra dito, eller blir det en repris? Borde jag bara låtsas som om vi knappt känner varandra?
Jaja, vi pratade en hel del, för det är en trevlig kille, må ni tro, och kvällen avlöpte som så att jag gick till nattbussen, ensam och kåt, medan han drog på efterfest med sina polare och några brudar.
Nästa gång ska jag nog göra lite annorlunda.

Vid nattbussen träffade jag dock min granne (den enda av dom jag inte avskyr) och hans polare och bussresan blev tämligen trevlig.
Med tanke på att gossarna pussades med varandra i utbyte mot en cigg, hade kvällen kunnat avslutats mycket intressant om jag hade haft mutor.

Dagen efter ägnades åt att surfa fransk (välspelad! har ni hört på maken?!) bögporr.

torsdag 13 januari 2011

Rubriker

SILIKONIMPLANTAT KAN MEDFÖRA ÖKAD RISK FÖR OÖNSKAD GRAVIDITET
"Läkarna varnar"


SVENSKAR MEST LAGOM I VÄRLDEN


MAT KAN ORSAKA CANCER
"Döden kan lura i dina tarmar"


USA KAPITALISTISK FÖRTRYCKARSTAT


KVINNA DREV BÄLTDJURSFARM I LÄGENHET
"Kvinnan har överskridit antalet tillåtna bältdjur i lägenhet, det rör sig om 22 stycken" säger talesman för Svenska Djurskyddsföreningen.


NÄSSEX NY UNGDOMSTREND


9 AV 10 SVENSKA KÄNDISAR DUMMA I HUVET
"Enkät från förra årets grammisgalan talar sitt tydliga språk"



VÄXTHUSEFFEKTEN EN KONSPIRATION
"Bara ett PR-trick"



onsdag 12 januari 2011

Sexualitet, konformitet, epitet

Nu har jag funderat igen.
Förutom att jag såg en dalmatiner-tax vid pendeln idag så har jag funderat lite över min sexualitet.

Prolog
Jag tror att alla människor föds mer eller mindre bisexuella och att det kan vara preferenser, normer, upplevelse i påverkbar ålder mm (eventuellt någon gen också, vad vet jag) som avgör vilket eller vilka kön (om något alls)  man föredrar att ligga med och således definierar ens sexuella läggning. 
Jag anser nämligen att ens handlingar inte avgör huruvida man är homo, bi eller straight. En homosexuell kvinna kan exempelvis leva i garderoben och knulla sin man sen 15 år tillbaka (Endast på lördagskvällen, bara missionären, lampan släckt!) men ändå vara lesbisk. En kille som sätter på en annan kille behöver inte vara bög eller ens bisexuell. Som jag ser det så beror det helt enkelt på vad man känner sig som. 
Vår sexualitet är också mycket beroende på tillgång på så vis att då ens primära val inte finns tillgängligt så går det ganska bra med andrahandsvalet. Se bara på amerikanska fängelsefilmer.
Och jag för min del undrar lite över vem som var the pitcher och vem som var the catcher av Robinson Crusoe och Fredag.

§


Jag undrar över om jag är bisexuell eller heterosexuell. Jag kan ju tända på killar och på tjejer, men har en förkärlek till killar. (Bland annat pga att de är lite fiffigare konstruerade samt inte pratar sånt där konstigt tvärtomspråk som tjejer gör.) Men jag har aldrig varit kär i en tjej. (Om man inte räknar en liten crush på Alexondra Lee när hon var med i "Ensamma hemma". Jag var kanske 11, 12 och såvitt jag visste totalt ointresserad av flickor på "det" viset.)
Så insåg jag häromdan att jag ju aldrig varit sådär fantastiskt översvallande jättekär i någon kille heller.
Jag har alltid gått in i alla förhållanden med tanken att "det här kommer ju inte att vara för alltid inte" och det kanske inte är någon lysande utgångspunkt. Men samtidigt är jag bara realist. Att jag vid 20 års ålder skulle ha träffat någon som jag skulle spendera resten av mitt liv med är helt enkelt inte särskilt troligt.

Men slutsatsen är den att jag inte kan veta om jag kanske till och med är lesbisk (fast jag uppskattar nog somliga delar av den manliga anatomin lite för mycket för att kunna klara mig utan dom) eftersom jag tror att jag aldrig varit riktigt jättekär.

lördag 8 januari 2011

Fanmail

Idag vill jag dela med mig av en bild jag har fått av ett fan. Den föreställer mig när jag hade lila dreads tillsammans med de blonda och jag nyser genom munnen.
Tack, Skogsturken, det var väldigt fint och omtänksamt av dig.

fredag 7 januari 2011

De jävla nyårslöftena

Nyårslöften är ganska roligt.
Enligt Wikipedia härstammar traditionen med nyårslöften från järnålderns midvinterblot. Då svor man vid en galts borst eller tömde en bragebägare.

Men våra nyårslöften alltså...vad ska man säga. Ingen verkar kunna hålla dem och de flesta handlar om fjantiga saker som att sluta röka, att börja träna, att komma över den olyckliga kärleken.
Jag har kommit på ett idiotsäkert sätt att hålla mina nyårslöften. Och det är att bara ge rimliga sådana.

Ett år lovade jag till exempel att jag skulle svina mer under det kommande året. Jag minns inte exakt hur det gick, men jag tror att jag klarade det galant.
I år har jag lovat mig själv att sluta gå på soc och att ta i tu med att teckna den serie jag gått och tänkt på i några månader. Det förstnämnda ligger dock en smula utanför vad jag själv kan bestämma. Det finns så många andra faktorer som spelar in. Om jag mår tillräckligt bra för att ge mig ut på arbetsmarknaden igen, eller om AF går med på att sponsra någon hantverksutbildning, lite sådana praktiska saker.
Serien ligger helt i mina händer dock. Jag har inte ens ett manus än, så det är väl bäst att jag sätter igång.

Och slutligen; ja, jag lovade mig själv att gå till gymmet lite mer. FAIL, tror jag att ungdomarna säger nuförtiden.

onsdag 5 januari 2011

Andrapriset går till "Prata om det"

För en fin prestation under 2010 vill jag ge ett pris till kampanjen "Prata om det" som uppstod i samband med att Wikileaks grundare Julian Assange under sin vistelse i Sverige blev anklagad för våldtäkt av två kvinnor. Kampanjen går ut på att folk (mestadels kvinnor, av uppenbara skäl) pratar om våldtäkter och händelser som ligger i gråzonen för vad som är ok och inte.
Idén som sådan är god. Det är aldrig offret som skall skämmas över vad som hänt.

MEN i och med att ge sig in i denna kampanj stöder man indirekt antagandet att Assange är skyldig, detta trots att ingen rättegång ägt rum.
Märk väl att jag själv inte tar någon sida, då varken jag eller någon annan förutom de inblandade, vet vad som egentligen har skett. Frågetecknen är många. Dock bör en anklagad betraktas som oskyldig tills motsatsen är bevisad, något som vi sällan eller aldrig efterlever i Sverige.
Därmed inte sagt att jag inte tycker att det sätt på vilket en mängd våldtäktsoffer behandlas i rättegångar eller vid förhör många gånger är fel och till och med lagvidrigt. Exempelvis frågor om sexuell debut, klädsel, tidigare sexuella erfarenheter och dylikt som inte är relevant för det anmälda brottet. Men det är också självklart viktigt att ifrågasätta ett offer, för att avslöja eventuella lögner och få klart för sig händelseförloppet för att avgöra brottets grovhet.

Brasklapp här! Många, särskilt män, verkar tro att många kvinnor falskeligen anklagar män för våldtäkt. Detta stämmer inte. Det är en diminutiv minoritet som gör detta.

Ej heller är det ok att trakassera anmälaren bara för att man själv tycker att den anklagade är en reko kille. Schyssta killar våldtar också. Det är något som Sverige behöver lära sig.
Men lösningen är ej att utan att ha alla fakta ta ställning mot en anklagad.

Hur som helst så går andrapriset till kampanjen "Prata om det" för att den effektivt - om än omedvetet och med genomgående gott uppsåt - fått Sverige att bortse från rättssäkerhet och juridisk praxis för att istället låta en man, ännu icke dömd, representera alla våldtäktsmän som de svenska kvinnorna någonsin påträffat.

Priset blir ett gäng mimare som kan göra en imaginär glaslåda åt en, så att alla kan se exakt vad man har för sig och ingen behöver tvista om vad som egentligen hänt.

tisdag 4 januari 2011

Cred till SD

Lite för sent, tänkte jag göra en lista över minnesvärda saker 2010, samt dela ut lite symboliska priser.
Men jag vet inte om jag orkar göra en hel lista,så jag tar en sak i taget.

Det första priset vill jag ge till Sverigedemokraterna. Medelst listigt spelande på människors rädsla för islam, ridande på Alliansens nedskärningar (tack så hemskt mycket!) och ett nytt städat yttre, har de lyckats lura så många människor att de inte är fascister in spe, att de tog sig in i Riksdagen. Ytterligare cred vill jag ge för att de mirakulöst lyckades få dessa människor att totalt glömma SD:s förflutna...och förflutna...och...förflutna. Och förflutna!
Givetvis måste jag även ge en extra eloge för att de faktiskt lyckats värva så pass många bögar som de gjort. Mycket fiffigt att peka på Islam som (väl är nästan den enda grupp som överträffar SD i att vara) homofobiskt. Där tänkte de till.
Därtill har de lyckats med konststycket att få några förvirrade stackars invandrare med sig som av rent självförakt röstat på dem.
Kort sagt, Sverigedemokraterna har gjort sig väl förtjänt av ett pris. De får en specialutformad stol.

söndag 2 januari 2011

Nyårsångest

Ack ack vad jag försummar bloggen ibland.

Nytt år. Det är nu man ska vända blad, bli smalare, snyggare, rikare, snällare, bättre.
Året inleddes med en rätt stor dos ångest över just detta. Ungefär som söndagsångest ggr 3. Eller kanske 4.
Det kan bero på alkohööölen lite också. Det känns aldrig så angeläget att ha nån att mysa med som dagen efter.
Tur att jag har tillräckligt med självinsikt att inse att det är just det det handlar om.
Inte rusa iväg och inleda förhållande hur som helst.

Vanlig måndag. Uppe med, kanske inte tuppen, men med den obligatoriska väckningen.
Carpe diem! Var ny dag är ett äventyr.
Yeah right. Jag vet precis hur den här dagen kommer att fortgå. Och sluta.

Ni får ingen bild idag.
Jag är för trött.